findmartina

Haft en sa jaaaaaaavla awesome dag idag! Vi tog dala dala mot lake chala, fast dom akte inte anda fram visade det sig utan ville ha 15000 for resten av vagen nar det fran borjan sagt 2. Vi hoppade ur och raggade upp ett par killar med motorcykel (eller sa var det dom som raggade upp oss for plotsligt hade vi 10 stycken omkring oss). Dom korde oss till lake chala, en kratersjo pa kenyanska gransen som ar helt otroligt vacker, och tillbaka for 15000. Med mina narstaendes psykiska halsa i atanke tanker jag saga att vi hade hjalm och att killarna korde lugnt och sansat. Fast jag kan val avsloja att mcn jag fick aka med var en riktig skrothog som stannade nar den kande for det. Men ROLIGT var det. Visade sig vara en del klattring ner till sjalva sjon, tur att vi tog vara trekkingskor och inte flipflops for det var riktigt brant pa sina stallen.

I torsdags hade vi 2 engelskalektioner, det gick jattebra och var sjukt roligt! Det trodde jag aldrig om mig sjalv; att jag skulle sta i ett klassrum och undervisa! Lite nojd ar jag allt med mig sjalv. Jag ar otroligt tacksam over att jag hittade Towe innan jag akte och inte akte helt ensam for det vet jag inte om jag hade klarat av, forsta veckan har varit ganska tuff innan man borjar kanna sig mer tillratta. Det har gjort att man har haft lite hemlangtan, men nu kanns det mycket battre.

Imorn har vi tankt aka till nagot vattenfall har i narheten, jag kommer vara online vid 17 svensk tid om nagon vill prata. Ska forsoka skriva upp lite saker till mamma och fjompan sa jag skickar ett mejl till Filippa imorn. Sag att du forsokt ringa mamma, pappa lyckades komma fram tidigare idag sa prova igen om du vill!

Vill forresten bara inflika att jag nu i 3 veckors tid har vaknat pa morgonen och undrat vart jag ar nagonstans. Jag kan liksom inte lokalisera mig i rummet forst, det tar en stund att lista ut vart i rummet sangen ar och att fundera ut att det man trasslat in sig i ar myggnatet (igen) och trots det har 50 nya myggbett. Drommarna ar inte det roligaste heller, sa jag antar att det ar lariamet (malariatabletterna) som gor underverk... Pa natterna ar det fullt os pa vildhundarna (vi tror i alla fall att dom ar vilda) och det later som att dom blir torterade typ eller ocksa slass dom som varsta sortens varulvar. Vid 5 tiden borjar tupparna gala, det ljusnar vid halv 7 sa jag vet inte riktigt vad dom haller pa med. Vi ar glada om vi har el pa kvallen och vatten pa morgonen, ibland har vi tur! Trots allt det kanner vi oss mer och mer hemma har. Det hander knappa grejer varje dag, som viting ar man ganska intressant i vissa ogon. Som tur ar finns det sa himla fina anglar har som forsvarar oss mot knappskallarna (som det finns precis lika manga av i sverige). Hemma hade ingen sagt nanting.